Karin Kroon, Christina Carlsson och Peter Carlsson.

Effektivare förvaltning på gång

ITM-skolan först ut att pröva Lean Administration

Publicerad 2010-02-01

Små, små steg med ständiga förbättringar. Inget sopas under mattan, alla problem ska upp till ytan. Så ser vägen ut som ska höja administrationen på ITM-skolan. Under våren börjar skolans förvaltning arbeta enligt metoden Lean Administration.

Metoden som tidigare väckt uppmärksamhet och rönt framgångar inom både japansk och svensk bilindustri ska nu i omarbetad form tillämpas inom KTH:s förvaltning. Först ut blir ITM-skolan som i februari börjar anpassa Lean-modellen för sin förvaltning.

– På ytan är det kanske ingen revolutionerande metod. Men i praktiken ska den kunna användas för alla problem som uppstår i vår arbetsvardag. Det handlar om att oförtrutet lyfta fram de problem som uppkommer inom det administrativa arbetet och sedan lösa dem. Stort eller smått, inget ska sopas under mattan, säger Christina Carlsson, som är administrativ chef på ITM-skolan.

Tillsammans med Karin Kroon och Peter Carlsson, som är ITM-skolans funktionsansvariga för personal respektive ekonomi, är hon i startgroparna för att dra upp riktlinjer om hur skolans förvaltning ska arbeta med Lean Administration.

Skolan växer fram

Fast egentligen började det administrativa utvecklingsarbetet på ITM-skolan redan våren 2008. Då var KTH:s skolorganisation relativt ny och Christina Carlsson fick uppdraget att sy ihop en ny förvaltningsorganisation av de sex institutioner som samlats under ITM-skolans hatt.

Resultatet blev en stabsorganisation på 22 personer som huserar på Lindstedtsvägen 30. Här finns nu många av de personal- och ekonomihandläggare som tidigare satt ute på institutionerna. Med stabsfunktionen har man fått förutsättningar för en mer professionell administrativ service till lärare och forskare, menar ITM-skolans funktionsvariga.

– Förut hade varje institution sitt eget sätt att sköta personal- och ekonomifrågor. Nu jobbar vi alla efter samma arbetsprocess och har både blivit mindre sårbara och fått ökad flexibilitet. Vi kan snabbt sätta oss in i vandras verksamheter och lättare stötta varandra när det behövs, säger Karin Kroon.

Från att ha varit institutionernas mångsysslare har administratörerna inom stabsfunktionen blivit mer av specialister inom områden som arbetsmiljö, avtalsfrågor och EU-redovisning.

– Flera av de här ärendena kan medföra en ganska snårig hantering som kan vara tidsödande för den som inte är insatt i dem. Men nu har vi inom staben fått flera områdesexperter som kan avlasta institutionernas förvaltning. Och ju bättre stöd vi kan ge från staben, desto mer tid kan institutionernas administratörer i stället avsätta för att stötta och serva lärare och forskare i andra frågor, närmare deras verksamhet.

Införa ny kultur

Och när nu stabsorganisationen har satt sig ordenligt är det alltså dags för nästa steg – att införa Lean Administration:

– Det handlar mycket om att inför en ny kultur, där inget ska lämnas åt slumpen. Metoden går ut på att se över alla våra arbetsprocesser och identifiera det som inte fungerar: var sitter flaskhalsarna, var stoppas arbetet upp och hur kan vi lösa det?

När problemen rättats till går man vidare och tittar på nästa fråga i ett slags evig, ständigt pågående förbättringsprocess.

– En fallgrop kan vara att vi sitter här på staben och hittar på lösningarna. I stället ska lösningarna komma fram i samarbete med dem som är närmast verksamheten, säger Peter Carlsson.

Förändringsarbetet inleds på institutionen för energiteknik i början på februari. I mitten av april kommer projektet att utvärderas och i mitten av juni ska en skräddarsydd version av Lean Administration finnas färdig att ta i bruk.


Text: Christer Gummeson

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

De globala nätkursernas frammarsch

Globala kostnadsfria kurser på nätet, så kallade MOOCs har blivit en stor framgång senaste åren. Nu lyfter KTH-professorn Gunnar Karlsson frågan om den traditionella högskolan verkligen överlever de globala nätkurserna.
Kurserna lockar hundratusentals deltagare och erbjuds av världsledande universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkeley.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.