Dubbelt så bra med praktiska studier

– Visst var det ganska förväntat att studenterna skulle lära sig mer om de också handgripligen gjorde saker under kursen. Ändå var resultatet över förväntan, skillnaden var större än jag trott, säger Tanja Nymark.

Studenterna i hennes kurs kommer från olika program och har skiftande bakgrund och förkunskaper. För vissa är kursen obligatorisk, för andra är den frivilligt vald och dessutom medverkar en andel utbytestudenter varje år. En svårighet har varit att studenterna kört fast i den omfattande litteraturen och haft problem att förstå de centrala begreppen.

För att få större genomslag bland studenterna genomförde Tanja Nymark därför flera förändringar inför andra årets omgång. Bland annat skar hon ned på innehållet i föreläsningarna och införde så kallade konceptfrågor. I stället för att riva av ett helt föreläsningspass styckade hon upp det i flera delar, och ställde kontrollfrågor för att se om studenterna verkligen förstått vad hon just föreläst om.

Aktivare studenter

Kontrollfrågorna besvaras av studenterna med hjälp av en mentometer. Om mer än hälften svarar rätt fortsätter Tanja föreläsningen efter att studenterna diskuterat svaren med varandra i smågrupper. Men är det färre än hälften som svarar rätt i första omgången backar hon bandet och repeterar det som studenterna inte förstått.

– Studenterna blir avsevärt mer aktiva under lektionerna med den här metoden, de visar upp ett helt annat intresse för ämnet än vid traditionella föreläsningar, säger Tanja Nymark.

Effekten visade sig också vid tentamina: fler studenter fick högre betyg och färre fick underkänt på kursen jämfört med året innan.

Men den största förändringen genomgick kursens labbmoment. Här är uppgiften att studenterna ska öva sig i att planera och utföra enkla astronomiska observationer. I stället för att som tidigare endast använda teleskop lät Tanja studenterna göra flera direktobservationer med bara ögonen under flera kvällar.

– Det har visat sig att studenterna har svårt att knyta astronomins teoretiska begrepp till verkligheten, alltså att koppla ihop det de läser om i litteraturen till vad de faktiskt ser i teleskopet. Nu blev de bättre mentalt förberedda att förstå de teoretiska beräkningarna, när de själva i förväg observerat stjärnhimlen med egna ögon.

Dubbelt så många klarade labbuppgift

Bara det faktum att alla labbrapporter lämnades in i tid tyder på att metoden varit framgångsrik, säger hon.

– Dessutom fick alla studenter godkänt redan vid första inlämningen. Det var första gången det hände. Förra året klarade bara hälften av det vid första gången och några klarade inte uppgiften förrän vid tredje försöket.

Tanja Nymark presenterade sitt pedagogiska utvecklingsarbete inom astrofysik på den internationella konferensen ”Technology Education for the 21st Century” som arrangerades av ECE-skolan i slutet av juni på KTH. Hon ser konferensen som ett gott tecken på att de pedagogiska och didaktiska frågorna fått allt större tyngd hos de tekniska högskolorna.

– Utvecklingen går så snabbt inom det här området och det finns mycket som vi behöver uppdatera oss på, säger Tanja Nymark.

Själv uppskattade hon flera av de föreläsningar som handlade om betygsättning.

– Det är en ständigt aktuell fråga för lärarna på KTH. Exempelvis när det gäller svårigheten att sätta målbaserade betyg. Därför var det intressant att höra om forskningen inom det området och höra om vilka regler som gäller för betygsättningen på universitetsnivå, säger hon.

Text: Christer Gummeson

Läs mer om sommarens konferens ”Technology Education for the 21st Century”