Deras innovationer löser vårdens problem

Publicerad 2012-06-07

Vilka nya medicintekniska lösningar kan hjälpa vårdpersonal och patienter på Huddinge sjukhus? Mathias Eklund och Tobias Öhman borrade djupt i sjukhusets behov och tog fram två innovationer. Den ena hjälper kroniskt sjuka att hålla koll på sin vård- och hälsoinformation. Den andra förbättrar patienternas handhygien och minskar risken för uppkomst av infektionssjukdomar.

I juni är det dags för diplomering av de sex deltagarna i innovationsprogrammet Clinical Innovation Fellowships (CIF) som gått av stapeln för andra gången. Här letar multidisciplinära team behov i vården som kan lösas genom tjänste- eller produktinnovationer. Teamen är skräddarsydda för att komplettera varandra.

– Vi har lärt oss att det svåra inte ligger i att skapa en tekniskt avancerat lösning, utan i att verkligen förstå problemet. Därför har vi också sett allt från webbtjänster till informationsbroschyrer och tekniska lösningar bland de lyckade resultaten, säger Erik Pineiro, projektledare för Clinical Innovation Fellowships.

Mathias Eklund och Tobias Öhman är båda civilingenjörer från KTH med flerårig medicinteknisk erfarenhet. Båda har tidigare startat företag utifrån tekniska innovationer. Som deltagare i Clinical Innovation Fellowships har de stått inför uppgiften att i första hand se till användarnas behov. Samtidigt som kraven från sjukvårdens olika intressenter också ska tillgodoses, menar Tobias Öhman.

– Det har också varit den största utmaningen. Vilka behov är bara tillfälliga och vilka är verkliga och återfinns även på andra platser än den klinik vi studerat, säger Tobias Öhman.

De båda byter snabbt om enligt sjukhusets klädkod och hejar vant på dem vi möter i de långa korridorerna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Tobias Öhman har varit en del i teamet på reumatologiska kliniken och ger oss en rundtur.

IT-stöd för kroniskt sjuka

Efter att Tobias team närgånget följt med vårdpersonalen i arbetsvardagen hittade de fram till drygt 300 uppgifter att lösa. Dessa sållades sedan ned till tio som var möjliga att lösa under den angivna tiden och valet föll sedan slutligen på den uppgift som bäst passade gruppens tvärprofessionella kompetens.

– Vi utvecklar ett internetbaserat stöd för reumatiker och kroniskt sjuka, så att de bättra kan hantera sin vård- och hälsorelaterade information. Vi har nått fram till en prototyp som användarna kan testa, säger han.

Behovet kommer ur observationer av kontakten mellan sjukvården och patienterna, och genom djupintervjuer med patienterna om deras informationsbehov.

– Ett problem när det gäller e-hälsotjänster i Sverige är att det saknas en affärsmodell. Därför deltar vi i en Vinnova-ansökan om medel till utmaningsdriven innovation och hoppas på att kunna utveckla tjänsten vidare genom den, säger Tobias Öhman.

Hade du förväntat dig att komma så långt under programmets åtta månader?

– Ja, faktiskt. Det ingår ju att välja något som går att realisera under dessa åtta månader. Många innovatörer arbetar på fritiden med bristfälliga kontaktnät och når ändå i mål. Här har vi det rätt så förspänt med en inledande utbildning, fri tillgång till klinik och ett bra bollplank och kontaktnät, säger Tobias Öhman.

Övergav flera idéer

Kollegan Mathias Eklund var en del av det team som fokuserade sitt arbete till anestesi- och operationsavdelningen. Gruppen tvingades att rata sina första val, berättar han. Den första idén ströks när gruppen upptäckte ett franskt företag som precis lanserat en produkt som liknande deras egen. Den andra idén övergavs då behovet inte visade sig stort nog.

– Nu har vi en idé som kan hjälpa till att förebygga vårdrelaterade infektioner genom att underlätta för patienternas handhygien. Det görs redan mycket för vårdpersonalen men finns få insatser som riktar sig till patienter. Men flera studier visar att behovet är stort, säger Mathias Eklund.

Innovationerna som kommer ur Clinical Innovation Fellowships måste möta verkliga behov i vårdens vardag. Deltagarna har åtta månader på sig att gå från behov till möjlig lösning.

– Det grundläggande för vår metod är att vi utgår från ett behov. Och först efter att ha identifierat och analyserat det tar vi fram en lösning. Ett arbetssätt som mycket väl kan användas inom andra sektorer än hälso- och sjukvården, säger Erik Pineiro, projektledare för Clinical Innovation Fellowships.

Behovsinriktningen lockade

Att utgå från faktiska behov var också något som lockade till programmet, menar Tobias Öhman.

– Ingenjörer tenderar att skapa nya produkter först, och först därefter hitta en användning för dem. Här söker vi upp behovet, validerar det och försöker hitta en lösning med hjälp av befintlig teknik, säger Tobias Öhman.

Tobias Öhman är långtifrån ensam om att lockas av arbetssättet och möjligheten att förbättra kliniska innovationer tillsammans med patienter och vårdpersonal. Trots att programmet är relativt nystartat har söktrycket varit oerhört stort.

– Begreppet kliniska innovation innefattar inte bara tekniska lösningar men även tjänste- och designlösningar. Den tvärprofessionella bredden lockade mig tillsammans med det faktum att arbetet utgår från verkliga behov, säger Tobias Öhman.

CIF har utvecklats och drivs av Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) som är ett samarbete mellan KI, KTH och SLL med målet att främja medicinteknisk forskning och utveckling i Stockholmsregionen.

Text: Magnus Trogen

Prenumerera på Campis nyheter

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.