Debatt: När närvaron sjunker

Publicerad 2009-08-20

Studenternas närvaro på föreläsningarna har minskat drastiskt, vilket drabbar både dem själva, kurskamrater och lärare. Extraarbete, attityder och kolliderande kurser kan vara en del av förklaringen. Det skriver läraren och forskaren Kristina Palm som föreslår flera åtgärder för att öka studenternas närvaro.

Kristina Palm

Efter att kursen hade varit i gång ett par veckor sjönk deltagarantalet på föreläsningarna drastiskt. Det var pinsamt, speciellt när gästföreläsare från industrin medverkade. Jag hade faktiskt inget bra svar om varför detta skedde. Det hade aldrig hänt mig förut med denna kurs, inte i denna omfattning i alla fall.

Som ambitiös ung lärare på KTH så tänkte jag att det var mitt fel, att det var jag som presterade undermåligt, att kursen inte uppskattades av studenterna och att jag till nästa kursomgång var tvungen att göra radikala förändringar. Och jag som redan förändrat och förbättrat kursen utifrån studenters önskemål från förra kursomgången.

Som tur var tog jag mitt förnuft till fånga och tänkte att det behöver faktiskt varken vara mig eller kursen det är fel på – det kan ju vara så att studenterna har ändrade förutsättningar och prioriterar sin tid på ett helt annat sätt än tidigare. Av den anledningen hörde jag mig för bland mina kollegor på KTH om de upplevt samma sak. Flera kände igen sig i den plötsliga frånvaron på föreläsningar under läsåret 08/09, med sämre studieresultat som följd.

Några av lärarna var riktigt frustrerade då det ledde till merarbete. I stället för att studenterna kom till föreläsningarna sökte de upp lärarna strax innan tentan för att få saker förklarade för sig – sådant de hade kunnat om de varit på föreläsningarna. Om kursen ger graderade betyg eller ej verkar inte ha någon större påverkan.

Krockar mellan kurserna

Vi vet att studenterna i dag har väldigt många valbara poäng vilket leder till krockar mellan kurserna. Vi vet också att många arbetar parallellt för att få ekonomin att gå ihop och vi vet också att många studenter engagerar sig i kåraktiviteter – inte nödvändigtvis för att det är kul, men för att det ser bra ut i CV.

Detta sker samtidigt som det finns en tydlig trend (om inte annat så från Learning Lab) att undervisningen skall vara mer interaktiv, inte bara när man har små klassar, men även i stora grupper. Dessutom uppmuntras vi lärare att komplettera tentamen med annan examination.

Följden blir att lärare lägger ner alltmer tid på undervisningen (interaktiv undervisning kräver mer tid av läraren – och studenten) samtidigt som studenterna har allt sämre närvaro. Ett alternativ till tentamen är att examinera moment i grupp, genom t ex kryss-seminarier. Vid dessa tillfällen förväntas inte bara att läraren bedömer din prestation ¬– även studentkamrater har betydelse för studentens engagemang.

I en av mina kurser har jag både kryss-seminarier och gruppövningar där jag förväntar mig att gruppen skall påverka studenterna att vara välförberedda och engagerade. Men icke, studenter kan komma oförberedda och verkar inte ett dugg generade för det. Visst kan det vara uppgifterna och övningarna i sig som är felkonstruerade, men återigen – jag ser en stor förändring mot tidigare. Jag tycker att utvecklingen är tråkig, interaktion gör undervisningen roligare för både mig och studenterna – men då krävs engagemang av alla inblandade.

Flera åtgärder behövs

Är studenterna i dag än mer självcentrerade än min egen 70-talistgeneration? Bryr de sig inte om att de gör bort sig inför andra bara de vinner tid till något annat? Vad har hänt med respekten, både för kurskamrater och för lärare? Jag är 33 år, men talar som min mormor – ungas bristande respekt…

Det finns nog ingen enkel lösning på problemet, det är troligen flera åtgärder som måste till. Kanske högre studiebidrag eller billigare boende, färre valbara kurser eller tydligare spår med valbara kurser som inte krockar, bättre undervisning eller hårdare närvarokrav och kanske diskussioner om ömsesidig respekt tidigt i utbildningen.

Jag tycker egentligen att det är riktigt roligt att undervisa, men när bara 20 procent av studenterna kommer till sista föreläsningen, då är det faktiskt inte roligt längre, inte ens när kursutvärderingarna trots allt är positiva.


Kristina Palm, forskare och lärare på Industriell arbetsvetenskap, ITM-skolan

Svara på debattinlägget!

Gör din röst hörd i aktuella frågor som rör KTH. Skicka ett inlägg till Campis debattsida. Textomfång: Max 3500 tecken (räknat utan mellanslag) per inlägg.

campiredaktionen@kth.se

KTH borde berätta mer om den samhällsnytta som forskningen tillför omvärlden, menar Folke Snickars, som leder en arbetsgrupp som utrett frågan. (Foto: Marc Femenia)

"Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

Styrelsen föreslår Gudmundson som rektor

Peter Gudmundson

KTH:s styrelse har utsett Peter Gudmundson som rektors-kandidat. Nu går styrelsens förslag till regeringen som beslutar om KTH:s rektor för kommande mandatperiod. 

Gammalt möter nytt i KTH-huset

En nytillverkad gobeläng med insydda kopparplåtar från ett forskningsprojekt döljer altarskåpet. Så möts gammalt och nytt, konst och vetenskap, i kapellet som blivit kollegiesal. Det är en del i den varsamma omvandling som kan göra nya KTH-huset till årets bästa ombyggnad.  

På plats fick KTH:s ledning bland annat uppleva videokonferenser i 3D. Fr v Sophia Hober, Eva Malmström Johnsson och Margareta Norell Bergendahl, KTH och Sara Mazur, Ericsson. (Foto: Håkan Lindgren)

Ett års tätare kontakt med Ericsson

Nu har ett år har gått sedan det strategiska samarbetsavtalet MoU undertecknades mellan Ericsson och KTH. Vid ett besök hos Ericsson i Kista nyligen utvärderades överenskommelsen. 

Snart kommer betygen på alla utbildningar

En omfattande granskning av KTH:s utbildningar har i det närmaste avslutas. Under sommaren väntas slutomdömen från Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) börja komma för de totalt åtta kluster som KTH:s utbildningar delats in i.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Vicerektor blev månadens stockholmare

Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och professor i integrerad produktutveckling vid KTH, har tilldelats titeln "Månadens stockholmare". Därmed ingår hon i samma skara som Jonas Gardell, Dilsa Demirbag-Sten och Christer Fuglesang.

Arkitekter visar vägen till Tenstas kulturliv

KTH:s arkitekturstudenter lyfter fram kulturlivet i Tensta. Tillsammans med boende har de utformat en pilformad takskulptur som ska uppmärksamma kulturhuset Blå huset.
– Ett av Blå husets största problem är att många boende i Tensta inte känner till husets verksamhet, säger Stefan Petersson föreståndare på KTH:s arkitekturavdelning i Tensta.

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate. (Foto: Christer Gummeson)

Researchgate kan bli forskarnas Facebook

Tommy Ohlsson, professor i teoretisk fysik och flitig förespråkare för ”open access” är en av drygt 1000 KTH:are som är anslutna till Researchgate.

Sök även sådana jobb som inte känns helt rätt. När du väl fått jobbet kan du ändra på det i rätt riktning, säger Anna Swartling, som jobbar på Scania och ger råd till KTH:s doktorander. (Foto: Håkan Lindgren)

Ger goda råd inför livet efter KTH

Är du redo för livet efter disputationen? Även om doktorandstudierna fyller hela din vardag i dag, så behöver du en plan för tiden efter KTH. 

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Hon biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

"Finns ingen quick-fix mot stress"

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.