Dela

De ska lösa 400 problem inom vården

Deltagarna i programmet Clinical Innovation Fellowships.
Publicerad 2010-10-26

Två specialistteam med kompetens inom medicin, teknik och management ska det närmaste halvåret följa det dagliga arbetet på Karolinska Universitetssjukhuset. Målet är att hitta och lösa problem för framtidens vård.

Nu har startskottet gått för Clinical Innovation Fellowships. Konkurrensen om de sex platserna inom programmet har varit stenhård. 140 personer sökte till satsningen som spänner över de kommande åtta månaderna.

– Minimikravet för de sökande var att de hade en akademisk examen som civilingenjör, läkare eller civilekonom, säger Bertil Guve, föreståndare för CTMH, Centrum för teknik i medicin och hälsa.

De utvalda har sin kompetens inom medicin, teknik och management, bland dem finns flera med KTH-bakgrund. Johan Tegin forskar i mekatronik på KTH, och arbetar bland annat med att utveckla algoritmer och simuleringsmiljöer för servicerobotar.

– Detta kommer att bli en spännande utmaning. Jag är beredd på att det kommer att bli tufft och att vi kommer att få arbeta hårt. Men vi har ett brett och bra stöd i nätverken som omger programmet. Och det känns verkligen meningsfullt att få bidra till att förbättra vården, säger Johan Tegin.

Högpresterande nätverk

Johan Tegin kommer att ingå i ett av två specialistteam av vardera tre personer som under en tid ska följa det dagliga arbetet på akut- och gastrokirurgiklinikerna vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Målet är att tillsammans med vårdpersonalen identifiera utmaningar och behov i arbetet. Allt för att sedan i nära samarbete med CTMH:s nätverk också komma fram till lösningar.

– Varje team har i uppdrag att identifiera minst 200 saker som bör förändras. Den höga kvantiteten av idéer och uppslag är ett led i metodiken. Efter det vaskar vi gemensamt fram de idéer fram som bäst löses av teamen. Resten av problemen kan utvecklas till examensarbeten och liknande. Sjukvården i dag är komplicerad och det behövs en korsbefruktning mellan discipliner för att utveckla den vidare, säger Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik vid Skolan för teknik och hälsa.

Korsbefruktningen av olika discipliner är också stommen i Clinical Innovation Fellowships.

– Vi vill skapa högpresterande, tvärdisciplinära nätverk som gemensamt verkar för bättre vård, genom klinisk innovation, det vill säga teknisk och organisatorisk innovation för sjukvården, säger Bertil Guve.

Programmet bygger på en förlaga från Stanford-universitetet som har haft ett liknande program under åtta år.

– Vården står inför stora utmaningar. Sjukvårdskostnaderna i västvärlden ökar tre gånger fortare än BNP. Kostnaderna drivs upp av demografin, bättre mediciner och medicinsk teknik. Framtidens sjukvård bygger inte på att göra mer eller bättre av samma, utan vi måste göra annorlunda, säger han.

Nästa kull redan bokad

Behovet är så starkt att redan innan programmet har startat så finns flera intressenter som vill stå som värdkliniker för nästa års nya team, berättar Bertil Guve.

– Vi är inte ensamma om att tro på styrkan i tvärdisciplinära team, men samtidigt vill jag inte att fokus ligger för mycket bara på teamen. I centrum ligger klinikerna och att vi tar deras verklighet och problem och flyttar ut dem i andra tankevärldar, ger dem till personer med andra kompetenser och infallsvinklar i de tvärdisciplinära nätverk som satsningen skapar, säger Bertil Guve.

Teamens funktion är inte minst att bidra till att forskare, studenter och medicinteknisk industri kommer närmare den kliniska situationen och skapar innovationer för den. Nätverken runt om och in i klinikerna är ett av de viktigaste resultaten med satsningen, konstaterar han.

Vid avsparken för Fellowship-satsningen fanns representanter för CTMH:s huvudmän, samt olika medicinteknikföretag. Här fanns bland andra KTH:s rektor Peter Gudmundson, Klas Kärre, professor och representant från Karolinska Institutet samt Stig Nyman, biträdande finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting.

I de första två teamen ingår: Sjoerd Haasl, tekn dr i mikrosystemteknik från KTH, Johan Ahlqvist, dataingenjör från KTH som bytt bana och nu arbetar som AT-läkare på Gävle Sjukhus. Anna Thies, industridesigner från Konstfack, Sara Pütsep, managementkonsult utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm, Hanna Reuterborg, läkare från Karolinska Institutet och som även arbetat med medicinsk visualisering samt Johan Tegin, tekn dr i mekatronik från KTH.


Text: Magnus Trogen

CTMH


Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, bedriver tvärvetenskaplig forskning, utbildning och tekniska innovationer för kliniska tillämpningar i sjukvården.

KTH, Karolinska Institutet (KI) och Stockholms Läns Landsting (SLL) startade år 2003 ett Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa –CTMH– som syftar till att tillvarata teoretisk och praktisk kompetens genom att utgöra den naturliga mötesplatsen där man kan identifiera och stimulera teknisk utveckling för hälsovårdens behov.

Mer information på CTMH:s hemsida

Anja Persson leder kurs i mikrobiologi för anställda på Astra Zeneca. (Foto: Marc Femenia)

KTH:s mikrobiologi höjer Astras kompetens

Mikrobiologikursen på KTH ger Astra Zenecas kvalitetspersonal värdefull vidareutbildning. För kursledaren, forskaren Anja Persson, är utbytet både ett välkommet tillskott till forskningsmedlen, ett utvidgat kontaktnät och en pedagogisk utmaning.

Utländska studenter vill ha mer service

Lärarnas ämneskunskaper är bra och utbildningen har hög kvalitet på KTH, tycker de internationella studenterna. Däremot saknar de kopplingen till näringslivet och är missnöjda med mottagningen vid terminens början. Det framgår av världens största studentbarometer.

Miljöfrågan ska in i alla utbildningar

KTH gör nu en extra satsning på utbildningar om miljö- och hållbar utveckling. Bland annat kommer datateknologerna kunna läsa en ny kurs i hållbar utveckling om hur datateknik kan användas för att lösa miljöproblem.

(Fr v) Claes Tisell, Anders Eliasson, Catharina Erlich och Anna Jerbrant vill kvalitetssäkra matteundervisningen på ITM-skolan. (Foto: Marc Femenia)

”Garantera studenterna bra mattelärare”

Matteundervisningen har tagit flera steg framåt senaste året. Men fortfarande saknas några viktiga delar. Exempelvis en kvalitetssäkring av den pedagogiska kompetensen för mattelärare i årkurs 1. Det menar fyra utbildningsansvariga på ITM-skolan.

KTH visar sin miljöbelastning varje timme

Nu kan man se vilken belastning på miljön som KTH:s verksamhet orsakar. En ny informationstjänst visar hur många kilo koldioxidutsläpp KTH står för, timme för timme.

Höstens söksiffror nära 90-talets rekordår

Förra året hade KTH fler sökande till utbildningarna än på tio år. I år ökar antalet ännu mer. Bland de utbildningsprogram som sticker ut är Kemivetenskap som ökar med nästan 70 procent och Tekniskt basår som nu hör till landets mest sökta utbildningar alla kategorier.

Programansvariga får starkare ställning

Programansvarigas roll ska definieras bättre och ökade befogenheter ge dem större möjligheter att svara upp mot beteckningen programansvarig. Det föreslår en arbetsgrupp som sett över ansvarsfördelningen inom grundutbildningen.

Små japanska steg förbättrar utbildningen

Täta men korta möten som samlar alla lärare inom ett program och tar sikte på små men direkt genomförbara förbättringar. Det är Kaizen, en modell för att skapa bättre programkänsla och tydligare kopplingar mellan kurserna inom ett program.

Ann-Sofie Henriksson

Ann-Sofie utvecklar KTH:s pedagogik

Ann-Sofie Henriksson, ny chef för högskolepedagogiken, vill bygga nya karriärvägar för KTH:s lärare. Det skulle innebära lärare kan bli excellenta lärare och få ett extra lönepåslag.

Jake Whitehead

Jake blandar forskning och politik

Jake Whitehead brinner för förändring och menar att vi måste låta ekologiska argument stå över ekonomiska när det gäller tillväxt. Att som forskare även ha politiska ambitioner kan provocera, säger han.

Staffan Andersson

Säkrade metoder ska minska studentavhopp

När lärosätena angriper problemen med genomströmning styrs deras insatser ofta av magkänslan. Nu startar KTH ett samarbete med Uppsala universitet för att ta fram slagkraftigare åtgärder.

Anette Kolmos

”För mycket tro inom utbildningen”

Utvecklingen av ingenjörsutbildningen är för viktig för att styras av tro och tyckande, säger Anette Kolmos, professor i ingenjörsutbildningsvetenskap.