”Dags att höja KTH:s miljöprofil”

– Hållbarhetsperspektivet måste också finnas med när det gäller planering av forskning och utbildning, säger Sverker Sörlin.

Revisionen har aktualiserats av att den nuvarande handlingsplanen upphör att gälla sista juni i år. Men syftet med översynen är inte att bara damma av och fräscha upp de nuvarande hållbarhetsdokumenten försäkrar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ordförande i den arbetsgrupp som ska genomföra revisionen.

– Ambitionen är att höja KTH:s profil på området. Här finns en stor potential. Men det finns en hel del att göra för att uppnå målsättningen att KTH ska vara ett föredöme när det gäller hållbarhetsfrågorna.

Dels behövs konkreta åtgärder som att ställa tekniska och miljömässiga krav på entreprenörer och leverantörer, konstaterar Sverker Sörlin. Och ja – att byta till lågenergilampor. Dels handlar det om att profilera KTH:s kunnande och göra det synligt för omvärlden. I dag syns bara delar av det hållbarhetskunnande som finns på KTH.

– Man kan se hur några enskilda forskargrupper och utbildningar med skarpare anknytning till området sticker upp som öar.

Tillgång för KTH

Utöver skärpt belysning på de forskargrupper och utbildningar som redan har stark anknytning till området gäller det också att ha hållbarhetsperspektivet med i planering och utveckling. För rätt kombinationer inom området borde kunna bli en stor tillgång för KTH, betonar Sverker Sörlin.

– Att kombinera en profil som innovation där vi är starka, med hållbarhet där vi ännu inte är starka, tror jag kan ge väldigt goda resultat, förklarar Sverker Sörlin.

Mot bakgrund av det växande intresset för hållbar utveckling både bland studenter och bland forskningsfinansiärer tycker Sverker Sörlin att det är förvånande att KTH inte genomfört den här satsningen tidigare.

– Det finns en stark efterfrågan på forskning och utbildning om hållbar utveckling. Och flera av våra främsta konkurrenter har en högre profil på det här området.

KTH:s nuvarande policy för hållbar utveckling antogs för fyra år sedan och hösten 2007 kopplades också en ambitiös handlingsplan till policyn. Hållbarhetsarbetet har bland annat resulterat i att andelen inrikes flygresor minskat betydligt. Men överlag har effekterna annars varit oklara.

Den arbetsgrupp som tillsatts ska dels kartlägga och utvärdera i vilken mån nuvarande policy och handlingsplan har genomförts, dels lämna förslag till ny policy och handlingsplan.

Ledningens signaler viktiga

Dessutom ska gruppens rapport innehålla en strategisk omvärldsanalys. Rapporten ska vara klar i början av hösten och i oktober väntas rektor och universitetsstyrelsen fatta beslut om nya hållbarhetsdokument.

I uppdraget ingår också att lämna förslag på vilka resurser som behövs för att nå målen i handlingsplanen. Det ser Sverker Sörlin som en tydlig markering av att KTH:s ledning nu är beredd att satsa på hållbarhetsfrågorna på ett annat sätt än tidigare.

– Och signalerna från ledningen är väldigt viktiga. En grundläggande orsak till att man inte lyckats fullt ut under den förra perioden är att det inte var en prioriterad fråga från högsta ledningen, säger Sverker Sörlin.

KTH:s centrala miljöhandläggare Leif Svanblom ser ytterligare en orsak till att det varit svårt att nå hållbarhetsmålen – att den nuvarande handlingsplanen inte förankrades tillräckligt.

– Det räcker inte med entusiasm i arbetsgruppen, konstaterar han.

Nyckelperson intervjuas

Det har den nya arbetsgruppen tagit fasta på. Redan i inledningsfasen intervjuas nu ett 20-tal nyckelpersoner. Intervjuerna syftar både till att utvärdera det nuvarande hållbarhetsarbetet och hämta in synpunkter på hur det bör organiseras i framtiden.

Parallellt med intervjuerna arbetar Leif Svanblom också med en mer handfast del av arbetsgruppens uppdrag – att ge stöd till genomförandet av de hållbarhetsfrågor som rektor prioriterat under 2010. Det handlar om belysning, pappersförbrukning och miljöcertifiering.

Ett arbete som har stor betydelse för KTH:s trovärdighet påpekar Leif Svanblom.

– Studenterna undrar ju varför vi på KTH inte gör något själva – när de samtidigt, i utbildningen, får lära sig om hållbar utveckling.