Studenter på KTH

Chans att lösa lärares vardagsproblem

Alla program granskas i största utvärderingen någonsin

Publicerad 2011-03-15

Kursvärderingar i alla ära, men utbildningsgranskningen EAE är något utöver det vanliga. Samtliga 90 utbildningsprogram på KTH ska utvärderas i år – av både lärarna, studenterna och en internationell expertgrupp.

Per Berglund, prodekanus

Den omfattande utvärderingen ska fånga upp det som vanliga kursvärderingar inte hittar och ger lärarna chansen att lyfta fram svårlösta problem som man brottats med under längre tid. Samtidigt ska processen mynna ut i en tydlig bild av vilka program som är KTH:s mest excellenta utbildningar.

– Det här är ett utvecklingsarbete som alla inblandade kommer att vinna på. Dels kan vi uppmärksamma de starka utbildningarna, dels kan vi se vilka program som behöver extra stöd för att utvecklas i rätt riktning, säger Per Berglund, prodekanus med särskilt ansvar för utbildningsfrågor.

EAE, Education Assessment Exercise, drog i gång i slutet av februari. Första steget är skolornas självvärderingar som ska tas fram i 46 arbetsgrupper och lämnas in i juni. Efter sommaren kommer en utländsk expertgrupp till KTH för att på plats bilda sig en uppfattning av utbildningarna. Gruppens analys resulterar i en rådgivande rapport till KTH:s ledning.

Sett över hela processen väger självvärderingen tyngst, enligt Sara Karlsson, projektledare för granskningen. Hon understryker att EAE innebär ett erbjudande för skolorna, en möjlighet för dem att få stöd i kvalitetsarbetet med utbildningarna

– Självvärderingen blir vad man gör den till. Detta är en chans för skolorna att sätta fokus på sina viktigaste frågor. Lärarna får här möjligheten att lyfta upp vardagsproblem till en högre nivå för att få hjälp i arbetet med att komma på lösningar.

Ex-jobb visar kvalitet

En grundfråga för utvärderingen är: Når KTH upp till lärandemålen för en examinerad ingenjör? Skolorna får i sina självvärderingar själva välja hur man vill besvara frågan. Svaren kan exempelvis hittas i kvaliteten på ex-jobben, skolornas programutvärderingar, resultaten på sluttentorna och det faktum att studenterna får ett jobb efter sin KTH-examen.

– Det handlar också om att utvärdera de processer som KTH har för att ge studenterna de rätta ingenjörskunskaperna: hur ser kurser och examinationer ut, vilka förutsättningar har studenterna själva och vilken kompetens har lärarna för att nå ända fram, säger Sara Karlsson.


Men finns det inte risk att man vid självvärderingarna blundar för problemen och lyfter fram de positiva delarna?

– Ja, ett klassiskt problem är just vad man brukar kalla window-dressing. Men gör man så, ger inte denna övning skolorna någonting tillbaka. Och även man faktiskt presterar bra utbildning, kan man alltid bli bättre. Utbildning handlar om ständig förnyelse. Så det är viktigt att man lyfter fram både var man befinner sig i dag och vart man är på väg. De bästa självärderingarna är de som visar både svagheter, styrkor, hot och möjligheter. Mot den bakgrunden kan alla ta ett steg framåt, oavsett på vilken nivå man befinner sig.

I potten finns statliga medel

Den kunskap om programmen som EAE-processen mynnar ut i ger verktyg för kvalitetsutveckling, konstaterar Sara Karlsson.

En avgörande ingrediens är den internationella bedömargrupp som ska granska självvärderingarna. Den 35-40 personer starka gruppen blir indelad 8 undergrupper och fungerar som utomstående expertis som ska rådgöra med skolorna om hur deras program kan ges en kvalitetshöjning.

Skolorna själva nominerar de personer - akademiker, arbetsgivarföreträdare och studenter - som ska ingå i expertgrupperna. Besöket sker 23-26 augusti.

Efter att expertgrupperna intervjuat skolrepresentanter, analyserat självvärderingarna och granskat ett urval ex-jobb levererar de en rapport till KTH:s ledning i oktober. Rapporten blir ett av flera underlag till de kontrakt om medelstilldelning som rektor årligen tecknar med skolcheferna.

– Vi hoppas att EAE ska ge oss en tydlig bild av vad KTH behöver satsa särskilt på under kommande år, säger Per Berglund.

EAE-processen fungerar även som en förövning till Högskoleverkets, HSV:s, granskning som genomförs av alla tekniska högskoleprogram i landet med start i maj nästa år. HSV-granskningen kommer att resultera i ett 3-gradigt betyg. I potten ligger regeringens särskilda kvalitetsmedel som kommer att deals ut till de lärosäten som får högsta betyg i granskningen.


Text: Christer Gummeson

Läs även intervju med Per Lundqvist, grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Läs mer om EAE på intranätet

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.