Beskylld för rasism vid tentamen
Kemiteknikläraren Sara Naumann beskylldes för rasism och anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen, DO. För henne själv var det solklart att det handlade om en students besvikelse över att inte klara av studierna. Men hur ska man som lärare agera i en sådan situation? Det är ett av ämnena som tas upp på KTH:s etikseminarium 24 mars.
– Först blev jag arg och mycket upprörd. Det kändes som ett slag under bältet att bli anklagad för något så allvarligt som rasism. Jag kände mig kränkt eftersom det ligger så långt ifrån mina grundläggande värderingar, säger Sara Nauman.
Hon arbetar sedan många år som lärare på högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik, som hon även är programansvarig för. Sara Naumann känner till flera fall på KTH där lärarkollegor fått höra beskyllningar om rasism från sina studenter.
– Det som orsakar anklagelsen behöver inte vara någon stor sak. Som lärare har man närkontakt med studenterna och då kan det förstås uppstå konflikter och situationer där de uttrycker starka känslor. Men i grunden är det en grov anklagelse och en allvarlig situation för både och läraren och studenten. Det här är något som måste upp till ytan och diskuteras på KTH, säger hon.
Anklagelsen mot Sara Nauman kom i samband med att hon bedömde en students inlämningsuppgift. Enligt Sara Nauman var studentens prestationer alldeles för undermåliga för att nå upp till kursens krav. Den bristfälliga kvaliteten gällde både uppsatsens språk och innehåll.
Efter många olika turer, där uppsatsen omarbetades i flera omgångar i samråd med Sara Naumann, lämnade studenten in ett arbete som fick godkänt. Då kom anklagelsen om rasism. Den gick ut på att Sara Naumans kritik mot studentens inlämningsuppgift berodde på att studenten i fråga ”bar slöja”. En anmälan skickades också till DO, som senare avskrev fallet.
Vill inte gå i polemik
– Ryggmärgsreflexen när man anklagas för rasism är att man slår ifrån sig det. Det känns svårt att argumentera mot något när man är övertygad om att påståendet är helt grundlöst. Jag vill heller inte gå in i polemik med en student i en sådan fråga, säger Sara Naumann.
En viktig del i lärarrollen är att ha en objektiv attityd mot studentgruppen. Samtidigt är det här något som man inte bara kan lämna åt sidan efter lektionen, menar hon.
– Man måste också vara öppen och tillstå att vi alla bär på fördomar och föreställningar om vad som är rätt och fel. I annat fall skulle man inte kunna fungera i sin vardag.
Sara Naumann vill få igång ett samtal på KTH om hur man kan agera när man upplever den här typen av orättfärdiga beskyllningar. Det är viktigt att känna kollegialt stöd för sådana situationer, menar hon.
– När beskyllningen kom mot mig kände jag stor frustration. Jag hade ju verkligen ställt upp för studenten och försökt hjälpa henne på alla sätt och vis.
Kvalitet vid examination
För Sara Naumann bottnar den här frågan i vilka kvalitetskrav man som examinator bör ställa på exempelvis en inlämningsuppgift:
– Var går gränsen för det som anses godkänt? Hur hjälper man på bästa sätt de studenter som inte presterar tillräckligt bra? Jag menar att det sämsta man kan göra är att vara ”snäll” vid examinationen. Man måste våga ställa tydliga krav. Att släppa igenom studenter som egentligen inte klarar kurserna leder bara till att de får problem på arbetsmarknaden.
Sara Naumann tackade direkt ja när hon blev inbjuden att tala på KTH:s etikseminarium. Hon uppskattar stort att inte bara forskningsetik utan även etiken inom undervisningen lyfts upp på KTH:s agenda.
Seminariet arrangeras av KTH:s etiska kommitté. Diskussionerna kommer att utgå ifrån sex lärares olika exempel på etiska problem i deras lärarvardag.
Bland annat ska man diskutera dilemmat med sänkta kurskrav för att få studenter godkända, problem kring betygssättning, hur man förhåller sig till kollegor som inte anses sköta sina läraruppdrag och lärarens frihet att utforma undervisningens innehåll.
Text: Christer Gummeson
