Dela
Fredrik Lundell, årets lärare 2011

”Aldrig mer vanliga föreläsningar”

Publicerad 2012-01-16

Fredrik Lundell har lämnat katedern och skrotat sina gamla föreläsningsmetoder. I stället triggar han i gång studenterna till att diskutera och delta aktivt i undervisningen. För detta har han belönats med utmärkelsen Årets lärare på KTH.

– Jag kommer aldrig att gå tillbaka till traditionella föreläsningar. Det här fungerar så mycket bättre. Studenterna lär sig mer och klarar tentorna i högre grad, säger Fredrik Lundell, lektor vid institution för mekanik.

Undervisningsmetoden kallas peer instruction och bygger på att studenterna lär sig av varandra. Fredrik Lundell använder metoden i en grundkurs i mekanik där studenterna bland annat ska lära sig att förstå och använda ett 60-tal begrepp inom mekanikens grunder.

Principen är enkel: inför varje lektion har studenterna läst in sig ordentligt på ämnena som ska tas upp. Läraren inleder med att hålla en mycket kort genomgång varpå studenterna, var och en för sig, besvarar ett antal frågor med flervalsalternativ. Svaren avges med en mentometer, ett elektroniskt rösträkningsinstrument. Omedelbart finns hela gruppens svarsbild tillgänglig för läraren.

Därpå bildar studenterna mindre diskussionsgrupper och resonerar kring vad som egentligen är frågornas rätta svar. Diskussionerna avslutas med att de återigen trycker på sina mentometerknappar.

– Det här är ett väldigt kraftfullt verktyg för att skapa interaktiva föreläsningar. Under diskussionerna tränas studenterna i att förklara vetenskapliga begrepp och fördjupar samtidigt sin kunskap om ämnet, säger Fredrik Lundell.

Fler klarar tentan

Förståelsen av begreppen ökar i stort sett alltid mellan första och andra svarstillfället. Ofta fördubblas andelen studenter som svarar rätt och ibland blir det till och med full pott.

– Kamratdiskussionen gör att väldigt många fler förstår vad begreppen står för och kan sätta dem i sitt rätta sammanhang. Det är en helt otroligt effektiv metod.

Användningen av peer instruction har visat tydliga effekter på genomströmningen i kursen. Andelen studenter som klarade tentan under förra vårterminen var nästan 20 procentenheter högre jämfört med dem som läste kursen med traditionella föreläsningar. På den teoretiska delen av kursen var skillnaden ännu större, uppemot 30 procentenheter. Här klarade hela 97 procent av Fredrik Lundells studenter examinationen.

– Det här är inget unikt för KTH. Förbättringen av examinationsresultaten är helt i linje med vad peer instruction brukar ge för resultat på de lärosäten som använder metoden, säger Fredrik Lundell.

Peer intruction har en unik förmåga att fånga upp det som studenterna upplever vara kursens svåra delar, menar Fredrik Lundell. Han har undervisat på KTH ända sedan sin egen tid som teknolog på mitten av 1990-talet, och tycker själv att det blivit allt svårare att identifiera studenternas inlärningsproblem.

– Men med den här metoden får man omedelbart feedback.  Om det endast är 20 procent som svarar rätt på frågan första gången, så förstår man ju att detta är något måste man jobba vidare med. Å andra sidan: är det 80 procent som ger rätt svar behöver man inte ägna den frågan så stor möda. Konceptfrågorna gör att man automatiskt hamnar på rätt nivå i undervisningen.

Närkontakt med studenter

Under kamratdiskussionerna går Fredrik Lundell runt och stöttar de olika samtalen, hjälper studenterna att resonera logiskt och att motivera sina slutsatser. På så sätt får han en ”face-to-face interaktion” med varje student flera gånger under kursens gång, säger han.

– Den möjligheten finns inte med traditionell undervisning. För mig är det en stor vinst att kunna följa studenternas intellektuella utveckling och fascinerande att få uppleva den på nära håll.

Han är övertygad om att metoden kan användas inom många andra kurser på KTH.

– Ja, under förutsättning att det finns bra litteratur i ämnet. Det går att undervisa med peer instruction inom vilket ämne som helst där det går ut på att skapa djupinlärning.

Fredrik Lundell valdes till Årets lärare 2011 på KTH. Priset delas ut av studentkåren och premierar nytänkande metodik som kan fungera som inspiration för andra lärare. Själv fick Fredrik Lundell kunskap om peer instruction under en studieresa till Boston förra året, som arrangerades av Learning Lab. Metodiken har tagits fram av Eric Mazur, forskare vid Harvard university.

– Det känns jättekul att få det här priset. Särskilt för att pristagaren utses av studenterna och för att de uppenbarligen uppskattade det här nya sättet att undervisa på, säger Fredrik Lundell.

Text: Christer Gummeson

Prenumerera på Campis nyheter

Anja Persson leder kurs i mikrobiologi för anställda på Astra Zeneca. (Foto: Marc Femenia)

KTH:s mikrobiologi höjer Astras kompetens

Mikrobiologikursen på KTH ger Astra Zenecas kvalitetspersonal värdefull vidareutbildning. För kursledaren, forskaren Anja Persson, är utbytet både ett välkommet tillskott till forskningsmedlen, ett utvidgat kontaktnät och en pedagogisk utmaning.

Utländska studenter vill ha mer service

Lärarnas ämneskunskaper är bra och utbildningen har hög kvalitet på KTH, tycker de internationella studenterna. Däremot saknar de kopplingen till näringslivet och är missnöjda med mottagningen vid terminens början. Det framgår av världens största studentbarometer.

Miljöfrågan ska in i alla utbildningar

KTH gör nu en extra satsning på utbildningar om miljö- och hållbar utveckling. Bland annat kommer datateknologerna kunna läsa en ny kurs i hållbar utveckling om hur datateknik kan användas för att lösa miljöproblem.

(Fr v) Claes Tisell, Anders Eliasson, Catharina Erlich och Anna Jerbrant vill kvalitetssäkra matteundervisningen på ITM-skolan. (Foto: Marc Femenia)

”Garantera studenterna bra mattelärare”

Matteundervisningen har tagit flera steg framåt senaste året. Men fortfarande saknas några viktiga delar. Exempelvis en kvalitetssäkring av den pedagogiska kompetensen för mattelärare i årkurs 1. Det menar fyra utbildningsansvariga på ITM-skolan.

KTH visar sin miljöbelastning varje timme

Nu kan man se vilken belastning på miljön som KTH:s verksamhet orsakar. En ny informationstjänst visar hur många kilo koldioxidutsläpp KTH står för, timme för timme.

Höstens söksiffror nära 90-talets rekordår

Förra året hade KTH fler sökande till utbildningarna än på tio år. I år ökar antalet ännu mer. Bland de utbildningsprogram som sticker ut är Kemivetenskap som ökar med nästan 70 procent och Tekniskt basår som nu hör till landets mest sökta utbildningar alla kategorier.

Programansvariga får starkare ställning

Programansvarigas roll ska definieras bättre och ökade befogenheter ge dem större möjligheter att svara upp mot beteckningen programansvarig. Det föreslår en arbetsgrupp som sett över ansvarsfördelningen inom grundutbildningen.

Små japanska steg förbättrar utbildningen

Täta men korta möten som samlar alla lärare inom ett program och tar sikte på små men direkt genomförbara förbättringar. Det är Kaizen, en modell för att skapa bättre programkänsla och tydligare kopplingar mellan kurserna inom ett program.

Ann-Sofie Henriksson

Ann-Sofie utvecklar KTH:s pedagogik

Ann-Sofie Henriksson, ny chef för högskolepedagogiken, vill bygga nya karriärvägar för KTH:s lärare. Det skulle innebära lärare kan bli excellenta lärare och få ett extra lönepåslag.

Jake Whitehead

Jake blandar forskning och politik

Jake Whitehead brinner för förändring och menar att vi måste låta ekologiska argument stå över ekonomiska när det gäller tillväxt. Att som forskare även ha politiska ambitioner kan provocera, säger han.

Staffan Andersson

Säkrade metoder ska minska studentavhopp

När lärosätena angriper problemen med genomströmning styrs deras insatser ofta av magkänslan. Nu startar KTH ett samarbete med Uppsala universitet för att ta fram slagkraftigare åtgärder.

Anette Kolmos

”För mycket tro inom utbildningen”

Utvecklingen av ingenjörsutbildningen är för viktig för att styras av tro och tyckande, säger Anette Kolmos, professor i ingenjörsutbildningsvetenskap.