Albano – länken mellan stans universitet

Publicerad 2012-05-22

Om två år kan det nya universitetsområdet i Albano börja byggas. Ett område som ska förse både KTH och Stockholms universitet med efterlängtade tillväxtytor – utrymme för såväl nya undervisningslokaler som bostäder för studenter och gästforskare.

Från den pampiga trappan inne i AlbaNova kan man i dag se ut över en öde asfaltsplan på norra sidan av huset. Men om allt går som planerat kommer utsikten från Albanovas trapphus om några år att vara en helt annan.

Här, i södra Albano, ska det nya universitetsområdet ansluta med en amfiteater som en slags utomhusfortsättning på Albanovas trappa. Runt amfiteatern byggs nya lokaler och bostäder ända fram till Albanoskogen. På andra sidan skogen, i norra Albano, fortsätter universitetsbebyggelsen upp mot spetsen på det trekantiga område som avgränsas av Roslagsvägen och Roslagsbanan.

Albano är den sista anvisade markreserven för universitetets expansion och både från KTH:s och från Stockholms universitets sida har man betonat vikten av att planerna på ett nytt universitetsområde förverkligas.

– Ett viktigt skäl till att vi inte kunnat bygga ut universitetsutbildningen i den takt som regeringen och samhället efterfrågar är lokalbrist, konstaterade Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, vid ett gemensamt informationsmöte i Albanova för personal från universitetet och KTH.

Fysik och Kemi till Albano

I sitt gemensamma yttrande om detaljplanen har Kåre Bremer och KTH:s rektor Peter Gudmundson också pekat på Albanos strategiska läge för att geografiskt binda samman Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet. Gångbroar och undergångar ska förbinda området med Kräftriket och Frescati. Visionen är att Albano ska bli ett nav i en sammanhängande Vetenskapsstad.

Enligt planförslaget ska det byggas cirka 100 000 kvm undervisningslokaler och omkring 1100 forskar- och studentlägenheter i Albano-området. Vilka utrymmen som ska användas till vad är ännu inte i detalj planerat. Men för KTH planeras lokaler i de bägge byggnader som ska ligga utmed Albanova. Till de nya lokalerna flyttar Nordita, Vetenskapens hus, Teoretisk Fysik och Teoretisk Kemi.

Planarbetet för Albano har pågått sedan 2007. Området beskrivs av arkitekten Alexander Wolodarski som har lett planarbetet, som ”en triangel instängd av industrispår och motorväg”. En avgörande skillnad mellan tidigare idéförslag och den detaljplan som nu så sakteliga verkar tuffa fram mot ett förverkligande, är just behandlingen av problemet med industrispåret, Värtabanan.

I nuläget skär Värtabanan tvärs igenom södra Albano. Idéförslagen har laborerat med olika sätt att hantera problemet samtidigt som industrispåret bevaras i sitt nuvarande öppna läge.

Men oavsett utformning skulle det innebära att en 50 meter bred zon längs Värtabanan av säkerhetsskäl inte kunde bebyggas, och att universitetsområdet styckades upp.

Värtabanan byggs in i tunnel

I stället är planen nu att bygga in Värtabanan i en tunnel. En lösning som blir väsentligt dyrare, men är nödvändig för att det nya universitetsområdet ska kunna fylla sin funktion fullt ut menar Alexander Wolodarski.

– Vi måste överdäcka järnvägen för att klara säkerheten och få ett sammanhang, förklarade Aleksander Wolodarski på informationsmötet i Albanova.

En annan svår nöt har varit att avgränsa det nya universitetsområdet mot den hårt trafikerade Roslagsvägen. De förhoppningar som har funnits om att Roslagsvägen skulle avlastas när Norra länken blir färdig, ser ut att grusas. Enligt Vägverkets planer kommer Roslagsvägen även i fortsättningen att vara en flerfilig väg förbi Albano.

För att undvika att universitetsområdet bottnar direkt i trafikleden ska universitetsbyggnaderna därför uppföras på sänkt mark. På sluttningen upp mot, och utmed, Roslagsvägen nyplanteras lövträd för att skydda mot trafikbuller och avgaser. Trädplanteringen bidrar också till att förstärka den gröna karaktär som eftersträvas med exempelvis gröna tak och terrasser.

En tredje svårighet i planarbetet har varit Albanos geografiskt känsliga läge. Området i sig är till största delen gammal industrimark – men det ligger inom Nationalstadsparken. Det ställer stora krav på hänsyn och anpassning så att det historiska landskapets natur- och kulturvärden inte skadas. Planerna på att bygga i Albano har också kritiserats hårt av framförallt föreningen Ekoparkens vänner.

Utställningen av detaljplanen för Albano avslutades 24 april. Närmast väntas nu stadsbyggnadsnämndens ta beslut om planen på sitt möte den 19 juni och kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten.

Eftersom detaljplanen med största sannolikhet kommer att överklagas beräknas byggstarten inte bli av förrän under 2014 och första inflyttning från år 2017.

Text: Ursula Stigzelius

Prenumerera på Campis nyheter

Här diskuteras ”gröna” bilars framtida framfart och hur de ska laddas i Stochholm. Fr v Eva Sunnerstedt, Stockholms stad, Qian Wang, Per Alvfors och i förgrunden Martina Wikström – alla från KTH. (Foto: Håkan Lindgren)

Forskare och företag gör gemensam sak för hållbara städer

Hur ska det blir fler miljöbilar i Stockholm? Hur ska stadsborna minska sina utsläpp? Vilka mönster och vanor måste brytas för att göra skillnad för planeten? Det var några av frågorna som forskare, företagare och organisationer sökte besvara när de fick tänka högt tillsammans på Aimday på KTH.

Peter Gudmundson föreslås som rektor

Peter Gudmundson

Nominerings-kommittén för rektorsvalet föreslår att Peter Gudmundson fortsätter som rektor i ytterligare tre år på KTH. Nu bjuder kommittén in personalen till en hearing 30 maj.

KTH-huset kan bli årets bästa ombyggnad

Renoveringen av KTH-huset, där KTH:s ledning och förvaltning numera huserar, har nominerats till ROT-priset. Priset delas ut av Stockholms Byggmästareförening för årets bästa ombyggnad.
KTH-projekt har vunnit ROT-priset tidigare: år 2002 för KTHB och år 1996 för huvudbyggnaden på Lindstedtsvägen.

När miljöforskaren Josefin Wangel kritiserade miljöhänsynen i Hammarby sjöstad väckte det starka reaktioner. (Foto: Christer Gummeson)

Miljöforskare biter gärna i det sura äpplet igen

Sällan har ett inlägg från en miljöforskare på KTH fått sådant genomslag i debatten. När Josefin Wangel påtalade Hammarby Sjöstads och Norra Djurgårdsstadens bristande miljöhänsyn väckte det starka reaktioner. För henne själv blev det något av ett elddop i medieträning.
– Men jag biter gärna i det sura äpplet igen, säger hon.

"Aldrig sett studenter så engagerade"

Svenska världsartisten Robyn är med i ett KTH-projekt för att ta fram en dansande robot. Nyligen besökte hon KTH för att ge feedback till de studenter som tagit fram några prototyper.
– Jag har aldrig sett några studenter någonsin så här engagerade i ett projekt, säger läraren Martin Edin Grimheden.

Kvaliteten i KTH:s administration utvärderas

Hur väl fungerar KTH:s administration? Den frågan ska nu besvaras genom att ett 10-tal administrativa processer kommer att utvärderas i en omfattande undersökning – AAE 2014. Syftet är att öka kvaliteten i det administrativa stödet till KTH:s forskning och utbildning.

Ojämställdheten är kartlagd

Kvinnors karriärer avstannar en bit upp i tjänstehierarkin och ytterst få når de högsta positionerna. Men varför är det så? Ett omfattande jämställdhetsprojekt har nu kartlagt vilka hinder som formar ”glastaket” på KTH. Rapporten innehåller flera fallstudier som bygger på autentiska, men anonymiserade händelser. 

Stockholmsstudenter får kreativare labbmiljö

Nu ska studenter vid Stockholms fyra lärosäten få möjligheten att sätta tänderna i kluriga och komplexa samhällsproblem. Detta sker genom samarbetet Openlab, ett initiativ som både KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står bakom. Konstnärliga uttrycksformer blir ett viktigt verktyg för att lyckas.

Stress är en fråga där arbetsgivaren KTH och de anställda har gemensamma intressen, säger Kristina Salenstedt Linder, vice ordförande i ST. (Foto: Håkan Lindgren)

”Finns ingen quick-fix mot stress”

Det finns ingen quick-fix mot stress. Men ett öppet och tolerant arbetsklimat är en grundläggande förutsättning för att stressen ska gå att hantera, framhåller representanter för de fackliga organisationerna på KTH.

Mauricio Aljure Rey fick inte teckna ett elabonnemang för sin nya bostad eftersom han saknade personnummer. (Foto: Håkan Lindgren)

Utländska forskare fastnar i regelverk

Migrationsverkets långa handläggningstider och bristande kommunikation mellan myndigheter ställer vardagen på ända för utländska forskare på KTH. 

Genom mikrobloggen Twitter har Elisabeth Ekener Petersen kommit i kontakt med nya kollegor inom sitt forskningsområde. (Foto: Marc Femenia)

Provocerar på Twitter för att bli läst

När miljöforskaren Elisabeth Ekener Petersen twittrar blir det gärna i form provokativa kommentarer i debatten om miljö och hållbar utveckling. Mikrobloggen Twitter har för henne blivit ett sätt att hitta nyheter och bredda sitt nätverk.

Jag brukar säga att man måste vakna på samma sida varje morgon – för man är ju chef, säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan. (Foto: Håkan Lindgren)

Lyssna när Stellan talar klarspråk

När Stellan talar lyssnar man. Kanske för att han oftast uttrycker sig rakt på sak.
– Man ska inte krångla till sina budskap. säger Stellan Lundström, dekan på ABE-skolan och först ut i en artikelserie om KTH:s skolchefer. Du kan även höra hela intervjun i Campis poddradio.